Funderingar
Nu är jag tillbaka på skolan. Jag bor i Östra på övervåningen med Malin. Vårt rum är stökigt, 75% är mina grejer. Visst blir ni förvånade? På fredag ska vi rida för första gången, vi har bara lektion en gång i veckan. Vi ska ha Hjalti och Berit fiftyfifty. Dofri har sår i munnen så han vilar i typ tre månader. Egentligen borde jag gå ut och gå med han så att han inte är helt ur form då han ska sättas igång. Dessutom är det ju väldigt bra har jag insett nu.
Fluga har inga skor, för det kommer nya till hennes hage :) Men Malin ville gärna gå ut och gå med henne, GULD värt <3 Precis vad hon behöver. För ryyyyyyggen, den karpiga ryggen. Jag var lite osäker förut, bara helt plötsligt på hur jag skulle göra med henne, ifall jag hade råd att ge henne behandlig, utöver alla andra kostnader. Kanske jag tog det lite stort. Det kanske kan bli bra. Ska prova att ta hovkratsar längst ryggen och se om hon blir bättre på svanka under några veckor. Jag hoppas det, jag vill att hon ska bli bättre, det har redan blivit bättre. Men hur mycket bättre kan det bli? Hon är en underbar häst, kanske inte gångarter som håller högt, men kanske passen. Stilpass kanske skulle vara något för oss. Hon är inte så snabb den lilla skruttan. Fast att hon är låst i ryggen kanske hindrar henne för att ta ut på stegen mer, vem vet. Men jag har Híma, hon är fin. Det är inte långt kvar tills hon och Naffe kommer hem, ska bli kul att se dem! Jag missar tyvärr insläppet hemma hos de hästarna som redan är där, förmodligen visar hon en bra sida från sig då. Mamma blir tvingad att fota för sitt liv!
Jag åker förresten hem om kanske en måndag. Jag saknar alla där hemma. Synd att alla inte kunde vara på ett ställe, men då kanske det skulle bli för mycket. Jag har lite svårt att bli låst, jag erkänner det är så det är. Här finns alla hela tiden och jag kan komma och gå. Det är nästan så jag vill ha det, men samtidigt utan att göra någon illa.
Vi strider, jag lägger mig, du går. Tack du sårar
Må väl kära läsare, du får gärna vinka eller nått.
/Melina
Fluga har inga skor, för det kommer nya till hennes hage :) Men Malin ville gärna gå ut och gå med henne, GULD värt <3 Precis vad hon behöver. För ryyyyyyggen, den karpiga ryggen. Jag var lite osäker förut, bara helt plötsligt på hur jag skulle göra med henne, ifall jag hade råd att ge henne behandlig, utöver alla andra kostnader. Kanske jag tog det lite stort. Det kanske kan bli bra. Ska prova att ta hovkratsar längst ryggen och se om hon blir bättre på svanka under några veckor. Jag hoppas det, jag vill att hon ska bli bättre, det har redan blivit bättre. Men hur mycket bättre kan det bli? Hon är en underbar häst, kanske inte gångarter som håller högt, men kanske passen. Stilpass kanske skulle vara något för oss. Hon är inte så snabb den lilla skruttan. Fast att hon är låst i ryggen kanske hindrar henne för att ta ut på stegen mer, vem vet. Men jag har Híma, hon är fin. Det är inte långt kvar tills hon och Naffe kommer hem, ska bli kul att se dem! Jag missar tyvärr insläppet hemma hos de hästarna som redan är där, förmodligen visar hon en bra sida från sig då. Mamma blir tvingad att fota för sitt liv!
Jag åker förresten hem om kanske en måndag. Jag saknar alla där hemma. Synd att alla inte kunde vara på ett ställe, men då kanske det skulle bli för mycket. Jag har lite svårt att bli låst, jag erkänner det är så det är. Här finns alla hela tiden och jag kan komma och gå. Det är nästan så jag vill ha det, men samtidigt utan att göra någon illa.
Vi strider, jag lägger mig, du går. Tack du sårar
Må väl kära läsare, du får gärna vinka eller nått.
/Melina
Kommentarer
Postat av: Stoffe
vink
Trackback
