På senaste tiden så har jag mått illa av att äta en mindre mängd mat. Det är lite märkligt med tanke på att jag brukar äta en större mängd... Tror jag är lite nervös och spänd inför att äntligen komma hem. Nu har jag varit här i åtta veckor, det är lite långt egentligen. Eller, egentligen har jag väl inget att vara nervös inför, kanske betyg, avslutningen och så. Hur allt blir när vi ses igen, hur jag kommer att "tas emot" när vi syns igen till hösten. Har nog inget att oroa mig för, men tankarna virrar där i mitt stackars lilla huvud. 
  Jag kommer säkert att känna press hemma, den pressen man inte behöver uppleva här. Här kan jag ständigt dra tillbaka mig, här finner jag ro och kan te över mig själv. Det är härligt. Men nu har jag ju inte min älskade häst här, hon som gör mig tårögd vid tanken av. Det är ju helt galet, jag har aldrig saknat ett djur så mycket som jag saknar henne. Vi har fått en så mycket bättre kontakt nu, vi börjar förstå varann lite bättre.

När jag kommer hem så ska jag ha APU på Granngården i två veckor, endast för att man måste ha något icke hästrelaterat i minst två veckor under APU veckorna. Sen ska jag i alla fall åka upp till skolan igen, i en och en halv vecka. Det blir att kolla igenom så att inget är missat, skolavslutning och så vidare. Mamma och pappa, eventuellt bror också kommer upp och hämtar hem mig. Sen efter det så inleds mitt sommarlov, som blir fem veckor längre eftersom vi har APU direkt när skolan börjar. Jag menar det är ju som lov att jobba på en gård. Vart jag ska vara någonstans vet jag inte än.

Nu är det ungefär 42 timmar kvar tills jag sitter på tåget på väg hem i en 14 timmars lång resa. Det kommer att bli lite drygt, men det är inte så farligt egentligen. Har ju bara ett byte i Alvesta, tacka slipper jag Stockholm!

Idag var jag väldigt grinig; jag grät över saknad av min häst, över mina vänner, att Eddie försvann från oss, över mina andra katter, att jag skrev fel hela tiden. Allmänt grinig helt enkelt. Mensen gör det verkligen inte lätt i en kvinnas liv ibland.

Idag har jag segat på mitt rum framför Johannas dator, spelningslistan har varit Era, Kristina från Duvemåla och Within Temptation (jag gillar att sjunga till dem). Johanna ska ha ett Stort tack som har lånat ut sin dator så mycket till mig nu. Verkligen en ängel <3

Nu ska jag ta att avsluta detta lite längre inlägg. Skönt att skriva av sig ibland.
Puss och Kram Melina