Jag sitter här i köket och sniffar på kladdkaksdoft. Cajsa och jag har gjort en kladdkaka. Den är väldigt snart klar. Här ljuder Kristina från Duvemåla, en helt ny upptäckt för min del. Jag gillar musikaler lite grann.

I morgon ska jag och ett gäng till äntligen få rida för Camilla. Jag fick det i presentkort då jag kom tvåa i Dillemästerskapet. Camilla har inte varit här på jättelänge och hållit lektion eftersom hon har fått en bäbis.

På måndag åker Fluga hem, efter ett antal månader på Dille. Jag hoppas på att det inte bara är jag som har lagt märke till alla positiva skillnader på henne, och mig. Jag själv åker hem på fredag, ska bli så skönt att få komma hem, äntligen.

De senaste dagarna i norra har varit roliga till och från. Ibland har vi mobbingsattacker mot varann, bland annat mot stackars Johanna som blir kallad för tant och mormor som har åderförkalkning och så vidare. Idag var det Cajas tur att bli mobbattackerad av Jens. Det slutade med att hon låg på golvet och tjöt. Man kan ju inte vara pigg och pepp varje dag direkt. Jag själv missförstår alla, och kläcker ur mig konstiga saker och får ett och annat konstaterat för mig. Livet är fan inte lätt ibland, ur mitt perspektiv.

Igår red jag och Jens ut i skogen och letade efter vägar. Det gick rätt bra. Jag red Eygló som verkligen charmade mig!

Nu är kladdkakan klar, de blev hur god som helst, vi blandade kakao och mjölkchokladpulver. Jag är så förbaskat smart!

Farväl.