Förstår inte du hur mycket jag tycker om dig? Jag snackar ingen jäkla skit när jag säger det jag säger. Min rädsla, min besvikelse, mitt ego gjorde att jag inte visste vad jag skulle göra och nu är allt fel, mitt fel. Den tillhörheten jag kände att vi hade är borta nu, jag vet inte varför. Men jag kanske inte ska ha sådana nära vänner? Jag kanske inte ens förtjänar det?


Jag tänker inte nämna namn, för jag anser att det inte är någonting man gör i sin blogg.
Den som klagar över att man bara skriver så här, är den människa som är benägen att
veta vad det är. Det är min blogg, mina regler, läs om ni förmår.



Melina